Bär ordet vidare

Hittade länken hos svärmor och det är väl värt att läsa! In HÄR och titta!

Vaknar upp..

Med två vakna barn bredvid mig, klockan 22:30.
Men jag möts av en delning av min gudmor på facebook som jag vill hylla!!
Läs det HÄR och tänk dig för innan du dömmer någon!!

Dumma människor..

Och jag som blir sådär extra arg just nu och bara vill skriva av mig!!
En tvåårig pojke som har gått bort efter att ha glömts bort i en bil.
Folk verkar tro att han har gjort det med flit, "folk borde inte ha barn" blablabla.
Vad dumma ni är!! Pappan brukar vanligtvis inte skjutsa barnet, han kanske hade det stressigt, tankarna på annat håll.. Det är ingen ursäkt, men det är en förklaring!!
Jag fick höra att det var det dummaste någon hört när jag skrev att pappan inte gjort det här med flit MEN det är fortfarande fruktansvärt! Men då finns det massa anledningar till att han är en helt fruktansvärd förälder..
Det var ett misstag som fick en fruktansvärd utgång, men det var fortfarande ett MISSTAG!!
På en arbetsplats, med jobb så sitter han kanske inte med tankar på sitt barn och den här dagen var hans hjärna kanske inte annorlunda inställd på.
Tycker det är VIDRIGT hur en del människor dömmer en annan människa! Jag tycker också att det är fruktansvärt att ett litet barn har dött, men jag tror inte på att pappan var en sämre förälder för det.
Den här pappan kommer leva med det här resten av sitt liv, det räcker för att ta sönder en människa. Då behöver man inte alla dumma människor!!

Stopp!

Herregud, två tusen.. Nej, två miljoner känslor har passerat sen jag kom hem efter jobbet.
Först var grabbarna lugna och harmoniska, när sen grannpojken ville att grabbarna skulle komma ut och jag sa nej så bröt helvetet lös. Klockan var redan över 18 och det var alldeles för sent för att gå ut, sen middag tack vare att jag slutade sent. De skrek och grät i en halvtimme och jag lyckades laga klart maten, trösta båda två och börja äta.. Då knackade det på dörren igen. Det var grannpojken igen som hade sin syster med sig, de ville bara prata lite tror jag. Men när jag sen skulle stänga dörren och grabbarna inte fick gå ut och cykla så började det igen.
Jag tog in cyklarna så de kunde cykla inne, då skulle de ha samma cykel. Skrik, bråk och en jävligt.. Dålig morsa!
Noel skrek så jag kunde kräkas så jag bar upp honom för att lugna sig, då följde han efter mig och skrek ännu värre. Då stängde jag in mig i sovrummet och grät så jag nästan gick sönder. Noel blev knäpptyst och jag höll på att skämmas ihjäl.
Fan, fan, fan vilken dålig mamma jag kände mig som. FAN!
Skyndade mig ner så att inte Leon skulle försöka ta sig ut igen (de försöker låsa upp dörren) och då kom Noel till mig. Lilla älskade plutten, jag sa förlåt och fick många pussar och kramar.
Såna här dagar får mig att sönder! Usch!
Och ett annat dilemma: pojken i huset bredvid ville att grabbarna skulle följa med dit.
Det kände jag inte alls okej med, de är snart tre men jag ville inte alls släppa iväg dem. Kanske att det skulle funka när de är fyra år, men nu.. De känns alldeles för små!
Han ville också att grabbarna skulle följa med ut medans jag lagade mat, kändes också fel! Det här är inget tryggt område på det viset. Cirka 50 meter från "vårt" hus går en väg med mycket tung trafik. Det tar två små grabbar säkert mindre än en minut att springa rakt ut i den vägen. Nej usch!
Jag vill vara ute med dem när de är ute, de är inte stora nog att förstå alla risker.. Helt enkelt.
Vet inte varför jag "argumenterar" med mig själv. Helt klart normalt att inte släppa ut eller iväg till någon man inte känner när de bara är tre år, jag är inte hönsig eller dum mamma för det. (Också tankar som hann gå genom min skalle)
PUNKT!

Måste ge vissa en känga!!

Om man ska undvika smitta, varesig man gjort nummer ett eller nummer två.. Tvätta för guds skull händerna!!
Jag får dödsångest om jag ens måste springa med byxorna nere för att det är ett fruktansvärt liv på grabbarna på undervåningen, och sen får tvätta händerna nere.
Snälla, tvätta händerna!! Om inte för din skull så för andras skull!
Så är jag uppfostrad i grunden, min mormor var en otrolig kvinna som alltid såg till att vi tvättade händerna (och såg till att man inte använde för mycket toapapper = stopp)
Det finns inte för mig att inte tvätta händerna. Skulle det bli akut, typ under en bilresa, så ser jag till att ha våtservetter i alla fall..
Skärp er lite nu!!

Helt galet!!

Tittar på Rapport och Migrationsverket ska alltså utvisa två av tre syskon, dessutom tillsammans med en mamma som de bara får träffa under övervakning. Äldsta tjejen verkar sitta i rullstol och får hjälpa att äta, hon behöver alltså hjälp och stöd.
Är det såhär vi vill ha Sverige??!!
Såhär ska det fan i mig inte gå till, så vidrigt!!
Barnen är för övrigt omhändertagna, LVU, och vad jag förstod så har de en fosterfamilj. Stopp, stopp, stopp!! Gör om, gör rätt, Migrationsverket.. För helvete!!

Big brother.

Bb-Katerina. Hon är så intensiv och jag kan verkligen inte förstå varför hon inte har åkt ut!! Hon är hemsk, skrikig och gapig. Jag vill inte skriva alltför mycket om vad jag tycker, för det är fult att göra här.. Vet att det är många som håller med mig, UT MED HENNE!
Tidigare år har jag inte tittat så värst mycket, men nu är det något jag och älskling gör varje kväll. Som lite rutin, haha. Äta, sitta i soffan, big brother, borsta tänderna, ta bort sminket och krypa ner.. Ni ser, det bara flyter in ;-)

Bra sagt!

http://www.finest.se/userBlog/entry.php?uid=38554&beid=1387890

Hmm..

På senaste tiden har jag hört mycket snack om att vara dålig förälder. Inte riktat mot mig, men att andra föräldrar fått det riktat mot sig. Jag fattar inte grejen? Har människor verkligen så lite till liv att de ens orkar klaga på att man lämnar bort sitt barn en natt till en nära anhörig, t ex mormor/farmor. Jag VET att när man skaffat barn så har man ett enormt ansvar, MEN är det så jäkla fel att mormor/farmor hjälper till? Ska man behöva försvara sig för att man har hjälp? Ska man behöva känna att man är en dålig förälder? Jag uppskattar verkligen att mina föräldrar hjälper till så mycket som de gör, de är ju inte alla som har den möjligheten kanske pga avstånd eller annat.

Det är nog mycket här i världen som man aldrig riktigt kommer förstå sig på..
.. även människor.

Så irriterande!!

När Toffe, jag och barnen åkte till Maxi för att handla förut så frågade en tant om det var tvillingar.. Ja, svarade vi. - Ååh, gud vad jobbigt!
MHMMM?? Visst att det kan vara "jobbigt", (vill inte kalla det jobbigt) men det är det väl för någon med ett barn också? Sluta se våra barn som en belastning! De är världens bästa barn, de är oftast så lugna och goa. Klart att de har sina perioder, och klart att man behöver hjälp och avlastning! Men INTE för att barnen är så jobbiga, utan för att man behöver en paus ibland för att det varit en körig dag.
Och ja, jag kanske har sagt / skrivit saker ibland som inte vart så himla bra. Men inte för att barnen är jobbiga, utan för att jag kanske sovit extremt lite en natt och bara vill ha en paus och det inte varit möjligt! Eller när barnen gallskriker båda två och man inte riktigt vet var man ska börja.

Ville bara ha det sagt, sucka inte och säg att det är jobbigt med VÅRA barn!
Och ord som "stackars er när barnen börjar krypa/springa"....?? Är inte det en underbar sak i en förälders liv? Visst, att man kanske kommer längta tillbaka efter att kunna lägga ner barnen och de stannar kvar där några sekunder men när ens barn kryper för första gången eller tar sina första steg. Finns det något större än så i livet?

God morgon.

Hmm, kollade precis på Vakna med the Voice! och jag blir så irriterad med mitt lagom härliga morgonhumör!

Kitty Jutbring, hon vet allt hon! Hon satte sig frivilligt i ett hus, men en dörr som det bara var att kliva ut ur. Hon hade ordentligt med mat och vatten, hon kunde röra sig utomhos (om än "bara" på en bakgård) Men hon känner medlidande med (de numer räddade) gruvarbetarna för hon VET hur det känns. Hmm, hmm, hmm.. Så himla typiskt en svensk "profil", det händer en katastrof som rör hela världen. Och då hamnar KITTY JUTBRING på förstasidan, för hon VET hur det känns..


Okej, jag ska ta och göra lite blöjbyte och mata men nu vräkte jag ur mig det som jag tyckte var det mest korkade hittills.. Kanske denna vecka?