11 apr. 2012

'jag siktar högt..

.. Men landar så dåligt'

Så känns det ikväll när jag lägger mig med huvudet fyllt av tankar.
Man försöker få allt att rulla på, barnen ska ha det bra för det är det allra viktigaste!! Men det är svårt att bara rulla med när 'själen' känns suddig. Tagit väldigt mycket på sistone, och jag kan inte ge tillbaka.. Varför vet jag inte, det bara är så. Måste man alltid veta? Och måste man alltid veta varför?

Något har hänt i mig, jag känner det så väl.
Tittar mig själv i spegeln och jag till och med ser att något har hänt, även fast jag tycker att jag ser precis likadan ut.
Ibland kan jag nästan undra vem den där människan som tittar på mig är.
Ibland ler jag, och hon ler tillbaka.. Ibland pekar jag finger åt henne, och hon pekar tillbaka.
Det måste vara jag, fast det är någon annan jag.
Och vem fan är egentligen jag??
Och vart tusan ska jag?

Någonting har verkligen hänt..

Och vill bara påpeka att jag inte är 2-in-1-person utan jag bara stannar upp och funderar lite över livet.

Inga kommentarer: