Jag saknar..

Har inte varit från dem länge men jag saknar mina vänner.. Det är som kärlek!
Jag saknar att skratta så tårarna sprutar, det har varit mycket skit på sistone och annat som kommit före.
Känner mig fortfarande väldigt tom och jag känner att livet inte varit eller är så bekymmerslöst som jag önskar att det vore..

Ingen sa att det skulle vara lätt, men bättre kunde det ju varit.

Försöker hålla upp det, men eftersom bloggen blir en ventil så blir det de dåliga tankarna som pyser ur här.

Just nu känns det som att pissa i motvind.