Jag skulle gjort massor.. jag kom till att städa vardagsrummet och sedan till att laga mat, sen somnade jag på soffan med en av pojkarna och sen fick jag ta båda två. Det är mycket tufft framför nu, och jag vet inte hur jag ska orka ta tag i det / tänka på det. Beslut måste tas, och det gör ont.. Alldeles för ont. Jag vill inte göra det här längre, jag vill bara att det ska vara enkelt.
Grabbarna är mitt ljus, men jag undrar hur jag ska orka plugga ikapp skolan nu? Tror jag har ungefär 200 poäng kvar, och jag känner bara press på mig pga vissa saker. Just nu känns det inte ens möjligt, det är sanningen. Jag orkar inte bli tillsagd vad jag ska göra, för så har det vart LÄNGE nu. Alla pratar, alla kommer med förslag eller nästan krav och jag orkar inte lyssna längre. Det är väl för fasiken MITT liv, men det verkar som att andra nästan lever det åt mig, berättar för mig hur jag ska känna, tycka, tänka och göra. Ska det vara såhär?
Jag skriver på min blogg ungefär precis som jag känner, och det är enda gångerna jag gör det för jag har svårt att prata och vill få ut mina tankar någonstans.
Jag skulle aldrig ha klarat den här tiden utan mamma, så är det.. Självklart Toffe också, men jag har insett hur viktigt det är att ha sin mamma i närheten när man fått barn. Rätta mig om jag har fel, men jag tror att många känner så?
Nu ska jag strax klä på mig efter duschen, eftersom båda grabbarna tokspydde ner mig.
2 kommentarer:
stressa inte med att läsa ikapp!!
Det kommer varken du må bra över eller grabbarna.. plus att du troligtvis inte heller kommer få så bra resultat i kurserna som du skulle fått om du läste upp när du "hade tid" att lägga ner..
Självklart är det segt att ha kvar kurser som måste läsas föär att få ett komplett betyg.. men det är absolut inte hela världen!! Komvux finns som är super bra!
Jag själv läser ikapp nu då jag inte hade ork sista tiden i skolan.. sedan fick jag barn och "har inte haft tid" men nu läser jag upp och det går jätte bra! Spelar ingen roll att det var 4 år sedan jag tog studenten..
Ta det lugnt och jobba på att överleva vardagen istället! Så får du tänka på skolan senare =)
Ta hand om dig och tack för en bra blogg!
Guld värt att ha mamma (och ibland även andra släktingar) på nära håll. Jag har inte haft långt, men inte heller nära, 5,5 mil. Jag har saknat kontakten oss emellan och kontakten mellan henne och barnen. kan man träffas ofta blir det ett annat umgänge och förtroende!
Jag har först nu, efter 5 år läst igen en kurs som jag missade under min lärarutbildning. Den var bara på fem veckor, men det tog många år in jag kände mig motiverad att fixa det. Men då var det skoj att plugga igen!
Så känn ingen press, ta vara på tiden osm är nu, för den kan du inte få tillbaka.Skolan finns alltid kvar.
Kram
Skicka en kommentar