Det är klart..

Vill be om ursäkt om någon som jag känner läser det här och jag inte har hunnit prata med er.
Det är dags för flytt..
Inte till ett nytt hus någon mil
bort
Utan till en lägenhet i Sandarne

Jag vet ärligt talat inte vad jag känner
Det känns som att jag måste vara glad över det men det är jag inte just nu!
Känner att jag kommer gråta själen ur mig när vi rensar ur huset.
Vill inte ens tänka på det.

Jag har så långt kvar till mig själv
att jag inte orkar registrera de miljoner känslor som susar genom kroppen.
Men mest är jag arg, träligt det också när jag inte kan ventilera känslorna med någon..

Jag kommer rycka upp mig, fan i mig, det kommer!