Riktar inte inlägget mot eller om någon utan jag vill bara vräka ur mig.
Har kanske inte jobbat konstant men jag blir lätt trött, har haft 9 timmars pass för det mesta och börjat 7 varje morgon förutom en. Känner ändå att jag jobbat ganska mycket och på kvällarna så har grabbarna varit alltför inställda på "sommarläge". Det har ibland blivit sena kvällar och tidiga morgnar och jag har varit så jävla trött. Någonstans så har jag kommit hem vid fyra tiden och nästan varje dag fått ställa mig och ta disk och plock. Jag har inte ens orkat laga mat.
Två dagar i rad har jag inte vaknat av alarmet i telefon, första dagen blev det 1,5 timme sent till jobbet medans jag vaknade kl sex i morse och hann i alla fall.
Jag är så JÄVLA trött, så jääääävla trött!!
Hur förklarar man det för någon?
Någonstans i det här ska man visst vara en bra sambo och dessutom hålla koll på vikten och ha en helvetes inre strid med alla kalorier..
Jag orkar inte men när man säger stopp eller nej så blir det ändå snett på någon front. Precis som att det är fel att säga "stopp, det räcker", för det är väl såhär det är i livet? Med barn, jobb, förhållanden och hushåll.. Men vet ni?
Jag vet nästan inte ens vad jag heter ibland.
Och egentligen så förstår jag ju varför magen har lagt av..
Jag är ledig imorgon och tänkte att jag skulle njuta och slappna av.
Men det går inte... Somnade i fåtöljen och nu ska jag bara gå runt med gråten i halsen och ha dåligt samvete eftersom barnen fortfarande var vakna.
Jag orkar inte ta ansvar för någon annans tankar, behov eller känslor just nu. Nu måste det bara fungera med livet och med barnen..
Blir bara arg..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar