6 dec. 2010

Sentimental..

Usch! Jag känner mig riktigt nere, fast inte nere så jag är deprimerad.. Sitter och gör klädpaket med grabbarnas 50 / 56 kläder, och vet ni? Det är riktigt jobbigt!!! Har de verkligen vart så små??! Det gör ont i hjärtat på mig att se de där små, små kläderna som faktiskt varit för stora för pojkarna! De har hängt, armarna har försvunnit in i bodyn.. Benen räckte aldrig riktigt ut genom byxorna.
Tittar på kläderna, och tittar på grabbarna som rejsar runt i varsin gåstol... Är det verkligen möjligt? Mina grabbar som var så små när de föddes, när växte dem? Och vart var jag? Var jag där hela tiden och såg ändå inte att de växt såpass mycket?
Livet är märkligt, och livet är helt underbart!

4 kommentarer:

Carro sa...

Ja de var verkligen inte skönt, fyfan! men har hört så mkt om att de ska hjälpa och framförallt om tappen är mogen och man är öppen lite. Så jag hoppas de händer nå nu snart. Hade iaf lossnat lite av slemproppen nu, så de har ju hänt nåt iaf :)
Okej ja de ska jag göra.
Robin kände nyss på mig i pannan och jag var varm och känner mig febrig, vet inte om de har med de här och göra eller om de är för att jag börjar känna mig förkyld :/

Ja verkligen! :)

Carro sa...

Ja precis :) Tänkte kanske ta nån runda upp och ner i trappen sen för att få igång de lite mer ;P men har ju iaf inte haft nå värkar eller nå än. Bara lite smått med sammandragningar. Ja ne fast kollade nu men hade inge feber, känner mig bara hängig och så. Hihi ja ;)

Carro sa...

Haha jadu kan tänka mig de ;) Men jag kommer dö jag när de väl är dags, för satan vad ont de gjorde med den där hinnsvepningen, värstaste smärtan jag nånsin varit med om :s haha :P

Carro sa...

Haha jadu jag kan tänka mig de :P Men som sagt så är de ju värt denna hemska smärta verkligen! :)