När Toffe, jag och barnen åkte till Maxi för att handla förut så frågade en tant om det var tvillingar.. Ja, svarade vi. - Ååh, gud vad jobbigt!
MHMMM?? Visst att det kan vara "jobbigt", (vill inte kalla det jobbigt) men det är det väl för någon med ett barn också? Sluta se våra barn som en belastning! De är världens bästa barn, de är oftast så lugna och goa. Klart att de har sina perioder, och klart att man behöver hjälp och avlastning! Men INTE för att barnen är så jobbiga, utan för att man behöver en paus ibland för att det varit en körig dag.
Och ja, jag kanske har sagt / skrivit saker ibland som inte vart så himla bra. Men inte för att barnen är jobbiga, utan för att jag kanske sovit extremt lite en natt och bara vill ha en paus och det inte varit möjligt! Eller när barnen gallskriker båda två och man inte riktigt vet var man ska börja.
Ville bara ha det sagt, sucka inte och säg att det är jobbigt med VÅRA barn!
Och ord som "stackars er när barnen börjar krypa/springa"....?? Är inte det en underbar sak i en förälders liv? Visst, att man kanske kommer längta tillbaka efter att kunna lägga ner barnen och de stannar kvar där några sekunder men när ens barn kryper för första gången eller tar sina första steg. Finns det något större än så i livet?
2 kommentarer:
människor kommer med sådana korkade kommentarer som de gått och väl kan behålla för sig själva! alla framsteg är underbara. Vissa seer bara allt jobb och inte den obeskrivbara kärleken som man har till sina barn!
Jo det knatar på i vanlig ordning. Lite sjukhus besök framöver skönt när de är avklarade! Hur är allt med er?
Skicka en kommentar