30 mars 2013

Äggfärgning

En skål för varje färg med kallt vatten, för mer färg på äggen desto mer hushållsfärg i vattnet.
Så koka äggen och lägg ner äggen i önskad färg en stund och sen tog jag upp dem o la på hushållspapper en liten stund. Färgen lossnade inte på pappret utan det gick bra att lägga dem i en skål när de torkat lite.
Hade kört alla i rosa om jag sett hur fina de blev, men får bli blått nästa gång också :)

Knakar och smäller

Huu, i hela min rygg och min underkropp så knäcker och knakar det. Väldigt obehagligt och det känns som att skelettet ska ramla isär när det låter så.
Har läst igenom Keplers Eldvittnet och tänker börja på nästa.
Igår gjorde jag en frozen cheesecake och mamma och Micke gjorde grunden till smörgåstårtan. Jag ska sätta mig och göra ordning körsbärstomaterna och de ska åka och handla skinkan som vi ska garnera med. Dessutom ska vi koka ägg med rödlök och gurkmeja, trolleri ;) Testa och se vad som händer!
Nu ska jag sätta igång så något blir färdigt.

Snart halvvägs..

Och jag börjar känna mig ganska stadig. Känns ännu större precis efter maten, haha. Som en ballong!
På ett sätt älskar jag det, på ett annat har jag brutal ångest över min växande kroppshydda.
Men magin med en sparkande liten människa går ju inte att förklara. Snart halvvägs, lika många dagar kvar som vi har passerat. Men första 12 veckorna missade jag ju, haha. Knäppt egentligen! Är ju bara åtta veckor sen vi fick reda på det och tiden har gått väldigt fort.
Undra hur många gånger man använder sig av den meningen?! Händer massor med grabbarna också! 1,5 månad tills de fyller tre år. Det är ju galet, riktigt galet!

29 mars 2013

Mysigt!

Igår var första gången jag tänkte på att titta på magen när det sparkar och det syntes! Som en liten fisk, verkligen.. Det var mysigt som tusan!

27 mars 2013

Otrevlig och obehaglig

Börjar få en huvudvärk som är allt annat än trevlig, vet inte vad den beror på men tänker krypa ner och sova innan det blir mycket värre. Grabbarna har röjt hela dagen men somnade gott i mitt knä förut, det är väl lycka det!
Vad är mer lycka? Sömn!!

"När livet vänder"

Just nu på svt2 är det programmet, började kolla ganska nyss och vet inte exakt vad det handlar om men de pratar om döden. Kvinnan som blir intervjuad och hon sa något som jag tyckte lät så fint.
"de som gått före"
Inte de som dött, inte gått bort utan gått före. Vilken sanning, jag tror att de man älskar väntar på "andra sidan" också. Vad nu andra sidan är vet jag inte, jag är inte religiös. Men jag är troende, på en stark kraft som man besitter själv.
Man går bara före, helt enkelt!

Vecka 20

Glömde välkomna vecka 20 igår, så jag får göra det idag.

26 mars 2013

Lite halvtorka..

Jag har hittat Lars Keplers böcker, DOCK som e-bok så jag har läst igenom Hypnotisören på telefon. Liite krångligt men det gick, på ett dygn också!
Nu har jag krypit ner i sängen och börjat på nästa bok.
Haft en lite rastlösare dag än tidigare med mina små grabbar.
Leon är så hysteriskt rädd för en råtta (kattleksak) och skriker och gråter när den är för nära. Ni kan ju tänka er när den låg precis bredvid nappen, hahaha.
I alla fall så tvärdäckade Leon i soffan efter vällingen, vad gör hans kära bror då? Tar den lilla råttan och stryker den i Leons ansikte, hahaha. Vad brutalt egentligen!
En annan dag satt jag, mamma och barnen i vardagsrummet. Noel lutade sig mot mamma och kramade om henne och sa "jag älskar dig också mormor". Det var ett fint ögonblick kan jag lova!
Vi (Toffe och jag) säger ofta till barnen att vi älskar dem.. Haha, det gör nog alla föräldrar men det är så lätt att glömma bort de där små orden i vardagen. Hoppas grabbarna kommer bära med sig massa kärlek in i framtiden!
Jag försöker tänka mig för och fånga ögonblicken oftare, tiden kommer aldrig tillbaka!!
Nu ska jag sova, äntligen!

25 mars 2013

Lilla lillebror!

Det var FULL fart på honom igår kväll, riktigt ettrig när jag petade på magen.. Det är underbart, helt gudomligt!!
Sista dagen i vecka 19 idag, snart halvvägs! Det är ju galet!!

Konstiga drömmar..

Jag vet att jag hade många läskiga drömmar om grabbarna när jag gick med dem, men aldrig så drömde jag såhär mycket otrohetsdrömmar.
Fast det är inte jag som är otrogen, utan Toffe.
Jag är inte ett dugg orolig på dagarna, skulle Toffe vara otrogen så vet han att det är tvärkört att reparera situationen och då anser jag det att det är hans förlust.
Men tre nätter i rad nu har jag drömt det, och det har hänt några nätter förut. Det är så verkligt ibland så jag vet inte riktigt vart jag är när jag vaknar, haha.
Men jag är lite tacksam över att de här allra sjukaste drömmarna om lilleskutt inte kommit än, fy vad obehagligt det var då!

24 mars 2013

Lite sådär bara..

Ja, vart lite yr, illamående och slö i någon dag nu. Inte alls mått så bra och jag känner lite obehag och känner mig lite orolig.
Alltid är det något man är orolig för ;)
Lilleman har inte gjort sig till känna lika mycket som han brukar och tankarna flänger ju i skallen på en. Typiskt att man får hjärnspöken när man som minst behöver dem. Men man vet ju att liten har ganska mycket utrymme att kicka loss på. Men ska för säkerhets skull ringa barnmorskemottagningen här nere för en hbkoll, om det kan ha med yrseln att göra. Förra graviditeten hade jag ju inte några problem och slapp järntabletter genom hela, men ingen graviditet är ju den andra sig lik. Efter förlossningen med grabbarna så kände jag mig yr och dålig, då låg hbt på 80 och jag fick plasma (tror jag) så man kan ju aldrig veta säkert.
Nu ska grabbarna kolla på Nemo (nya favoriten) och jag ska faktiskt försöka vila en stund.
Man känner sig ju lite slö när mamma står med disk och mat och jag bara ligger men inte mycket att göra åt precis nu.

Den finaste kärlek jag vet!

Lilla skrutt i magen, för varje spark  så känner jag lycka och oändlig tacksamhet.
Och mina fina små grabbar, jag älskar er så högt och heligt. Vid den här tiden för tre år sen var jag helt ENORM men gud vad jag längtade efter er. Och jag mådde så dåligt, men jag skulle göra om det tusen gånger om. Och jag kommer göra samma sak för er lillebror!
Skulle kunna dö och döda för mina barn, en känsla som är lätt att dela med andra föräldrar.
Älskar er över allt annat!


23 mars 2013

Från den ena till det andra

Passenger - Let her go

Hur många andra har inte skrivit om den här låten? Men den är ju så härlig!
Passenger - Let her go
Well you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go
Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go
And you let her go
Staring at the bottom of your glass
Hoping one day you'll make a dream last
But dreams come slow and they go so fast
You see her when you close your eyes
Maybe one day you'll understand why
Everything you touch, oh it dies
But you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go
Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go
Staring at the ceiling in the dark
Same old empty feeling in your heart
'Cause love comes slow and it goes so fast
Well you see her when you fall asleep
But never to touch and never to keep
'Cause you loved her too much and you dive too deep
Well you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go
Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go
And you let her go
Oh oh oh no
And you let her go
Oh oh oh no
Well you let her go
'Cause you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go
Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go
'Cause you only need the light when it's burning low
Only miss the sun when it starts to snow
Only know you love her when you let her go
Only know you've been high when you're feeling low
Only hate the road when you're missing home
Only know you love her when you let her go
And you let her go 

21 mars 2013

Vi överlevde..

Jo då för tusan! Tågresa till Skinnskatteberg och sen buss därifrån till Örebro. Jäkligt oväntat men med två HELvilda grabbar och en dålig mamma så var det skönt att få komma ut i friska luften och kliva på bussen. Tror jag blev dålig av att det var så oerhört varmt på tåget tillsammans med åksjuka så jag mådde rejält dåligt och kände att jag skulle svimma vilken sekund som helst. Pojkarna somnade tack och lov på bussen och jag lyckades sitta och hålla tillbaka illamåendet. Men TACK för bra människor, en kvinna hjälpte mig från tåget till bussen med barn och väskor. Det hade varit tufft ensam.
Väl i Örebro så väntade mamma där och vi satte fart mot Karlskoga för Max och Maxi. Noel blev alldeles likblek efter Degerfors så jag blev rädd att han skulle kräkas, han var dålig när vi kom fram så jag la mig bredvid honom i soffan så han fick vila lite och sen efter en halvtimme - trekvart var lilla älsklingen redo igen .
Jag la mig på soffan sen och blev så trött så jag somnade till, sånt man får göra när man är hemma hos mammsen ;)
Sen har vi röjt lite och just nu lagar mamma mat. Wallenbergare, mos och ärtor.. Grabbarna leker och jag är bara så lat! Lilla pyret i magen dundrar på så jag njuter av stunden, mysigt!
Blir inte många knop till ikväll, förutom att jag tänker ta disken och en dusch innan natten.

Bloggar imorgon..

Är så trött så att jag får blogga imorgon!

20 mars 2013

Nu börjar det.

Ja, jag har redan brutal hetsångest för hur vi ska hinna till tåg, klä på oss innan tåget är framme och hur fort man behöver kliva av. Haha vad längesen det är jag åkte tåg. De stannar ju inte och släpper av som en buss gör, men min tanke säger det.
Grabbsen sover och jag ska plocka lite och äta något innan jag ska krypa ner. Älskling är lite orolig hur han ska klara de här dagarna men å andra sidan visste vi ju att det skulle komma. Det var ju lite så vi bestämde när vi flyttade upp men jag förstår att det är jobbigt i alla fall.
Jag tror att det blir bra, vi behöver sakna lite grann. Vi går ju och nöter ihjäl varandra så som det är nu, och det var så längesen vi behövde sakna så det är nog något positivt också. I längden i alla fall.
Nu ska jag pyssla vidare en stund.

Alla bilder.

Åååhhh, suck! Varsågod för nackspärren för att alla bilder är snea. Jag är inget snille, därför kan jag inte fixa det.

Dan före dan.

Imorgon sätter vi oss på tåget, jag är nog mer uppspelt än grabbarna. Första långa tågresan själv med dem + packning.
Igår sa vi god morgon till en ny vecka och är snart på datumet jag fick flytta bak ifrån så nu kan det ju verkligen bara gå framåt, haha. Jag tror nog att tiden kommer gå ganska fort, det har den gjort hitills.. Förutom de här två veckorna!
Fick nästa besök hos bm i början på maj och jag tyckte att det var så långt men det är ju faktiskt bara lite över en vecka tills vi går in i april!!
Det går så fort och i maj har vi två treåringar i huset! Underbart!

18 mars 2013

Vem vet mest?

Det är det som är på svt24 just nu och jag orkar inte byta kanal.
Gav mig aldrig iväg till Miroi imorse för jag hade så ont i ryggen, låg kvar i sängen till halv tio ungefär. Trippade (läs: släpade mig) ner för trappen, är så stel på morgonen så det går segt, och hämtade lite gröt och lite kaffe.
Varm Oboy har varit en helt sjuk craving, det var det även förra gången men känner att det är dags att lugna sig med det nu när jag inte kräks varje dag. Tänker inte bli någon tungviktare den här gången. Ligger på cirka + 3-4 kg nu, och jag tänker inte banta men tänker se till så att det inte drar iväg.
Ska ju återgå till styrketräningen sen också, längtar redan och önskar jag kunde åka till gym nu när jag sålt av hemmagymmet men man kan visst inte få allt.
Däremot är jag helt sjukt äckelmagad, knappt så jag kan förstå det själv.
När jag åt en matlåda med spagetti och köttfärssås så fick jag en sån där liten broskbit i munnen och kräktes upp all mat.
Hände även när jag var på dagis och jobbade, då var jag tvungen att spy men eftersom ingen såg något så låtsades jag inte om det.
Känslig för mycket såna äckliga saker, och sen jag var hos mamma och fick en jävla benbit i kycklingen så har jag inte ätit kyckling. Kan få kväljningar bara jag tänker på det, haha.
Slutpratat om massa äckel och till roligare saker.
Har längtat sådär oändligt mycket efter sommaren idag. Med picknickar, sol, bad, regn och två fina sommarbarn!
Avslutar inlägget med lite sommarbilder, medans lilleskutt gör konster även ikväll.






Jobbläget..

Har sökt tre jobb, idag blev jag uppringd för jobbintervju och eftersom detta var ett somamrjobb med start i slutet på maj och slut efter bf så kände jag att jag ville informera om läget. Hon lät lite tveksam då, men sa såklart ingenting.
Jag tycker att det är grymt svårt att söka jobb, för jag vill gärna vara kvar där tills i mitten på juli.
Är det en bra tanke att ta ledig inför förlossning en månad innan så man hinner ta sommar med grabbarna och umgås med dem? Förbereda dem inför litens ankomst..
Alltså, jag vet INTE hur jag ska tänka. Någon sorts planering måste man ju ha, och dessutom vill dagis ha reda på hur barnen ska vara lediga under sommaren. Senast 5e april! Och vi vet ju inte hur det ser ut, så länge jag är arbetslös så kan jag ju vara hemma med dem. Att det ska vara så svårt!
Det var i alla fall en telefonintervju och hon skulle höra av sig vidare om jag blev en utvald, så vi får väl se. Det var ju inte kört än i alla fall.


Är det någon som har tips på hur man kan planera? Man vet ju inte heller hur kroppen hänger med, hur stor jag blir denna gång osv.

17 mars 2013

Söndag kväll..

Ja, snart är vecka 18 över (17+5 idag) men det känns som jag stått på 18 i en evighet. Hade ju precis gått in i 19 när jag blev bakflyttad till 18.
I alla fall så känns det skönt att jag aldrig fick en magoperation av Landstinget och att jag inte heller fått ett lån beviljat för nu har jag ju mycket skinn att återanvända, haha. Kan ju inte bli mycket mer bristningar än vad det redan är heller så det kommer bli ett steg i framtiden.
Nåja, behöver inte tänka på det nu. Den här gången ska jag verkligen försöka njuta och inte låta det oroliga lysa igenom så. Upprepade gånger efter graviditeten med pojkarna så sa jag "jag skulle njutit mer och bara flytit med", men då var det ju också så mycket kontroller. Skönt på sitt vis men man var så oerhört medveten om att det kunde gå väldigt fel. Man har ju såklart inte någon garanti bara för att man gått igenom en bra graviditet och förlossning tidigare. Jag tycker att man är mer sårbar på ett vis, man vet  vad det är man mister om något händer.
Lilleman i magen verkar ha kvällsgymnastik och jag har så ont i rygg och bäcken så jag kan kräkas. Inte heller något jag hade problem med förra gången, bara någon vecka på slutet.
Så! Dags att sova så att man har energi nog att ta sig ur sängen imorgon, lätt att fladdra iväg i sina egna tankar.

6/2-2013

Den 6e februari skrev jag ner mina tankar om när vi fick reda på lilleskutt i magen. Den 6e februari trodde jag att jag var i vecka 13+2 (snabb mätning på VULET) men det visade sig nu i efterhand att jag var i vecka 12+1, och alltså runt 11+0/1 när VULet gjordes. I vilket fall som helst så har jag ju skrivit anteckningar sen dess bara för att jag vill komma ihåg och förra gången använde jag mig bara av bloggen och därför så skrev jag inte vad jag kände. Och det kan ju vara roligt att läsa om några år.

Från den 6e februari:
Den 23e november 2012 hade jag ont i magen, efter kontakt med vårdcentralen så skickade de mig till Hudiksvalls akut. Väl där gjorde de ett VUL, mest tack vare att det var där jag visade på smärtor och det finns mycket som kan vara "fel" på kvinnor. Läkaren sa i alla fall att allt såg bra ut, jag borde snart få mens eftersom det då var 4 veckor sen sist och att jag hade mycket äggblåsor. Det kallade han för PCO (det jag också trodde) och han sa att om vi nu önskade ett syskon så kunde det vara väldigt svårt och ta lång tid.
Eftersom de inte hittade något annat fel så fick vi åka hem. Magontet la sig och jag tänkte inte mer på det.
Några gånger när jag åkte buss till skolan i Bollnäs ( ditplacerad av arbetsförmedlingen) blev jag hysteriskt åksjuk och fick ta åksjuketabletter några gånger, men ändå så tänkte jag att det inte var så mycket med det.

Den 22 december åkte vi till mamma och Micke och någon dag senare vaknade jag jätteillamående, även mitt i nätterna. (Trodde då att det berodde på att vi sov på en uppblåsbar madrass, haha)
Första en eller två dagarna trodde jag ju såklart att det var magsjuka men efter några dagar förstod jag att jag måste vara sjuk, men jag förstod ju inte hur eftersom jag inte hade ont någonstans.
Den 1a januari när vi skulle åka hem så var jag jättedålig och vi fick stanna några gånger så jag fick spy. Illamåendet höll i sig i många dagar och jag fortsatte kräkas.
Den 4e januari var jag så jäkla dålig och fram till den 7e så fick jag varken behålla mat eller vatten och orkade inte ens resa mig ur sängen. Då började jag bli ganska rädd, men den 7e ringde jag till läkaren och eftersom jag spytt svart en gång så trodde han att det var magkatarr och det fick jag tabletter för.
De hjälpte inte men efter några dagar kunde jag äta lite försiktigt igen, men fortfarande så spydde jag flera gånger om dagen ibland. Vissa dagar var lite lugnare och jag mådde bara illa.

Den 28 januari hittade jag en klump i magen och första tanken var cancer!! Tankarna vandrade lite till graviditet men eftersom vi varit så noga med skydd och dessutom efter vad läkaren sa så sköt jag bort den tanken ganska fort.
Den 29e, dagen efter, ringde jag ändå läkaren och fick en tid morgon därpå.
8:45 den 30e januari kom jag till läkaren och berättade om illamåendet och klumpen, bad honom känna på magen och han trodde att det var en cysta, aldrig att det där kunde vara en graviditet. Han chansade och ringde ultraljudet i Söderhamn och med lite tur så fick jag tid 11:50 samma dag. Åkte hem några nervösa timmar och väntade. Toffe skulle besikta bilen samtidigt och Mickis följde med mig till Leons läkarbesök och tog hand om honom sen så jag åkte till sjukhuset själv.
Letade mig dit 5-10 minuter innan avsatt tid och hade sån fruktansvärd puls när jag satt där ensam i väntrummet. Var så jävla rädd!
Fick komma in och hon kände på magen för hon tyckte också att det verkade konstigt, jag fick komma in och lägga mig och sen tog hon sin ultraljudsdoppler och började titta. Hon frågade om mensen, och jag sa att jag inte haft mens på 13 veckor.
Hon undrade vad jag trodde om det.. Jaa, jag vet inte. Men jag berättade om läkarbesöket och att jag varit sjuk och började ana vart vi skulle komma.
Hon sa att hon såg en liten där inne, och visade mig sen på skärmen. Jag blev så chockad och började gråta, hon verkade väldigt obekväm. Till slut kom jag på att fråga om den levde, hon trodde det men eftersom hennes apparat inte är gjord för den sortens undersökningar så kunde hon inte se det.
När jag kom ut därifrån så ringde jag Toffe, jag lyckades bara gråta och klämma fram "att det är ett barn". När jag kom hem så kramades vi och grät, försökte förstå. Grabbarna förstod ju inte varför jag var ledsen, men i det läget orkade jag inte hålla igen inför dem.

Ringde gyn i Hudiksvall och en timme senare skulle jag bli uppringd. Under tiden ringde jag mamma, hon blev glad men chockad såklart. Gyn ringde tillbaka efter en timme och tack och lov fick jag en tid dagen efter.

Den 31 januari lämnade vi Leon och Noel på dagis och åkte sen mot Hudik. Vi anmälde oss och fick sitta ner, nervösa båda två med en otrolig puls. Strax efter 10:30 fick vi träffa en väldigt trevlig och tillmötesgående läkare som undrade om vi hade några frågor innan undersökningen.
Det hade vi inte så vi fick komma in till nästa rum och jag fick klä av mig på underkroppen (dilemmat, strumpor eller inte strumpor?) och fick hoppa upp i gynstolen. Han gjorde ett ganska snabbt VUL men vi hann se en liten krabat på cirka tre månader som vinkade åt oss. Det såg verkligen ut som att han vinkade! Vad läkaren kunde se såg allt bra ut och vi åkte hem lyckliga. Vi skulle ha en liten till!


Vill bara tillägga att jag aldrig hade kunnat tro att förnekelse kunde vara så starkt, det kunde visst skjuta bort alla tankar på graviditet. Men nu är vi här, och vi längtar så otroligt mycket efter dig där inne!

16 mars 2013

Ingen ragata.. Eller?

Missunnar inte Toffe en utekväll, inte heller en bakisdag. Däremot missunnar jag honom att väcka mig klockan tre inatt för att han trots allt skulle lägga sig hos oss, provade att lägga ner Noel då men såklart vaknade han och låg vaken en timme. Därför känner jag mig som en ragata idag, jag har varit så trött. Powernapen förut stördes av Leon som inte ville sova fast jag gjorde ett starkt försök, haha.
Nu ska vi pigga upp hela familjen med lite våfflor, kanske går magontet över då.
Snart är det äntligen sovdags!!

Lilla älskade vännen!

En liten fot, älskade lilla vän!

Vecka 18





Och här ligger vi.

Jag är så trött, trots att pojkarna sov en timme längre än väntat. 07:15 var det dags men verkar som att vi kan sno åt oss en stund på soffan kanske. Sen ska vi gå ut i vårsolen, det blir skönt det! Och fixa lunch.. Och, och, och.. Har lite att pyssla med idag, men det skjuter jag upp så länge jag bara kan!
Snart är det torsdag och då ska vi åka tåg, tror grabbarna ser fram emot det. Tur att vi inte behöver byta något, eftersom jag ska ha jobbet med mig :D
Nu har Noel dankat av så nu är det bara jag och Leon kvar!

15 mars 2013

Lång fredag..

Ja, väldigt lång. Blev uppringd igår och fick frågan om att jobba på förskola idag. Samma förskola som grabbarnas fast en annan avdelning, men de brukar vara ute på gården samtidigt. Kanske tur att grabbarna inte var där idag så slapp de vara förvirrade när mamma helt plötsligt dyker upp på dagis ;)
Sen hade jag ett party inbokat, grabbparty, och det var riktigt roligt även fast det var med bekanta ansikten. Har precis gjort det sista men givetvis så fick jag något ryck att jag skulle ha potatis och morötter i ugn så jag får vackert vänta.. Ge kroppen vad den vill ha, eller inte. Hade lite kris innan jag skulle iväg på partyt, kläddilemmat i (nästan) mitten av graviditeten. Alltså, det syns ju att jag är gravid men klär man sig i lite pluffsiga kläder så ser man bara tjock ut. Jag har aldrig tyckt om den känslan och gör det inte nu heller, så därför försöker jag klä mig i "smickrande" (HAHA!) kläder.
Ska snart krypa ner i sängen medans min kära sambo är förvisad till soffan/gästrummet inatt eftersom han är på äventyr. Så inatt får pojkarna och jag dela på sängen, och det är ju helt underbart!
Våran lilleskutt i magen har gjort massor av akrobatiska konster idag (har i alla fall känts så)
Det känns som sagt ganska väl nu, men det är ju säkert för att man vågar ta in att det är ett litet liv där inne.
Först ska jag i med lite mat i magen och sen hoppa i säng, bara för att det är lördag imorgon betyder inte att grabbarna sover längre än till kl sex ;)

14 mars 2013

Missbedömde klädläget..

Har inte en helkroppsspegel hemma, men det kändes ganska bra i morse när jag klädde mig.
Det kändes INTE lika bra när jag fick syn på mig själv i spegeln här på Miroi.. Vilken tur att man mest sitter vid datorn, idag känns det lika bra.
Vitt linne som tydligen är genomskinligt, och gravidbyxorna får det att se ut som att jag har en ölkagge bara.
Note to.. Toffe: Vi måste upp med en helkroppsspegel!!

Gravidbloggar

Ja, under tiden som vi har hållt det hemligt så har jag varit inne och kikat på lite andra bloggar. Det har hjälpt lite att läsa vad andra har haft för tankar. Kika in på Gravidbloggar

Är det dags igen?

Det är det. Verkar vara något dåligt drag att det alltid är sol och superfint ute, vet att det är kallt, men när jag slutar om dagarna så är det ganska mulet.
Sovit som ett djur, från 20:30 till 07:00.. Kunde nog sovit några timmar till, galet!
Lilleskutt i magen har gjort sig till känna ännu mer, kanske tack vare att man såg igår att allt var bra kan jag misstänka.
Vid tolvtiden inatt så låg Toffe och kände på magen och försökte väcka mig för han kände hur liten gjorde volter där inne. Hahaa men det var ganska lönlöst för jag kände mig som en död fisk. Trodde dock inte att vi skulle känna av det så tidigt. Vi kände ju av det första gången då jag skrev "Magiskt" inlägget men det känns otroligt lugnande!

Är i alla fall på plats på skitMiroi, hoppas få svar på någon jobbansökan snart.. TP skulle kännas som en räddning just nu, och det är absolut något fram till föräldraledigheten.

Jag är lite jinxare, jag vet att det är löjligt, men jag tar det lite lugnt med planerna för sommaren. Det är bra för mina tankar att bara ta någon dag i taget.

13 mars 2013

En trött dag..

Jag är helt slut, kanske för att man dolt och försökt gömma graviditeten i några veckor. Och nu är det fritt fram, dessutom har jag varit spänd för ultraljudet såklart!  Dagen jag fick komma på undersökning på sjukhuset i Söderhamn fick jag reda på att liten fanns där inne. Dagen efter fick jag en tid i Hudik och då fick vi reda på att liten redan var tre månader. Jag är nu själaglad för det lilla pyret trots att det var så oplanerat, verkliigen oplanerat!
Jag är också så otroligt lättad över att jag inte är sjuk! Och över att lillebror verkar må bra.
Förmodligen tack vare att jag var så illamående så har jag varken rökt eller druckit under den här tiden, rökandet la jag i och för sig av med innan och jag är ändå inte så stort fan av alkohol.
Enligt sista mens (som jag kommer ihåg tack vare magsjukan) så var det 18+2 idag men det visade sig vara lite senare så 17+1 och 19 augusti.
Har fortfarande lite svårt att ta in det, men det är ju en magisk tid nu när man börjat känna första sparkarna.. Tänk att det blir ett litet augustibarn, det hade jag aldrig kunnat tro!

Det är en lillebror!

Min kropp fungerar bra, utmärkt till och med.
Jag har inte magkatarr, inte heller cancer i magen.
Jag har en lillebror i magen!!

Dagen D!

Och jag ska inte avslöja något än, klockan är ju bara 06:57 ;) Alldeles för tidigt för hemligheter!
Jag vaknar pigg och ganska glad och ändå ganska lugn. Skön känsla!
Någon timmes sömn hade ju inte skadat men nu är det ju helt omöjligt att somna om. Får mysa med mina fina, underbara killar en extra timme idag innan de ska iväg till dagis. Mina älsklingar!!
Dessutom har jag dragit igång Morgonpasset på SRs app :D

12 mars 2013

En bradålig morgon..

Bra:
- Jag fick ligga kvar i sängen i 20 min, brukar annars kliva upp med grabbarna.
- Jag klev direkt in i duschen och orkade till och med tvätta håret.
- Jag mådde inte jättedålig idag.
- Åkte hemifrån innan det blir mer tjafs
- Ropade till grabbarna att jag älskar dem



Dåligt:
- Leon och Noel var på dåligt humör, eller rättare sagt Leon var på dåligt humör och Noel var tvungen att retas.
- Jag hade inte tid att gå imellan bråket eftersom jag hade bråttom.
- En bajsblöja mitt i allt.
- Tjafsigt.
- Jag kunde inte åka hem efter 5 minuter och krama om grabbarna ordentligt och berätta HUR mycket jag älskar dem.
- Tvåtimmarsjävlaparkering.. Behöver jag säga mer?



Men för att inte göra bitter-listan längre än bra-listan så..
KANONBRA:
- Enda coachen här idag skulle vaba vid lunch, vilket innebär att vi kunde gå hem. WIHOO
- Jag hinner hem och städa och greja innan pojkarna kommer från dagis, vilket innebär att jag kan och ska lägga allt mitt fokus på dem.
- Solen är på väg fram, det var inte ens så kallt att gå ut och flytta på bilen. Och vem blir inte glad av solen?
- Ledigt imorgon, OCH DET ÄR 13 MARS! Här är det pirr i själen, big time. Stavade nyss fel och skrev pill i själen, det hade ju haft en helt annan innebörd.. Beroende på vad man har för tankegångar.....
- Och nästan ännu bättre (Eller okej, inte än morgondagen) men jag har morgonens Morgonpasset att lyssna på medans jag städar.. Lycka för det!!

11 mars 2013

Orättvisa ord

Orättvisa ord som man vill försvara sig mot. En stund av vardagsilska men som liksom biter sig fast!

På plats

Jag mår lite bättre idag, jag har ju inte haft dödsångest bara vart lite ledsen och nedstämd och så är det ju ibland. Däremot är jag lite förbannad eftersom jag är livrädd för att få böter så varannan timme är jag ut och flyttar på bilen. TACK vare att det inte fanns någon parkering där jag kan stå hela dagen.
Har havregryn med idag så jag kan göra gröt på lunchen, WIHO vilken lunch! Inte direkt vad jag längtade efter men glömmer man bort matlådan så är livet sånt.
Skulle kunna sitta av eller bara sova bort alla timmar fram till onsdag, när man bara bara väntar på något då är tiden fan OUTHÄRDLIG!

10 mars 2013

Att få gråta vid köksbordet..

Ja, mitt i leverpastejmackan och den ledsna musiken så grät jag. Och det var så skönt. Andra gånger gråter jag ofta för att jag är så arg eller så frustrerad, nu fick jag gråta för att jag behövde det. När man sitter med tankarna i ingenstans och bara får vara ifred. Toffe satt i och för sig i soffan men inget tjat om att jag skulle komma och sätta mig så jag fick vara vara. Jag hulkade inte så högt så han märkte något, kanske skulle ha ropat.. Haha, eller hur!
Men det är också skönt att inte behöva få frågor för varför man gråter, man behöver det ibland helt enkelt.
Fast man skulle behöva ligga hela dagen i sängen med ledsam musik och gråta ibland också. Nu ska jag inte jinxa det, jag vill inte ha något att gråta över.. Jag vill bara släppa på tankeventilen ibland, själv.. Med leverpastejsmörgåsar och musik.

Dunkla rum

Ja, efter den där jävla städningen så sitter man här. Känner sig nästan lite tom.
Lars Winnerbäck - Dunkla rum, låten som tar mig tillbaka till tidiga tonåren. Nätterna i stugan med tjejgänget med Dunkla rum på repeat hela natten och hela själen full med ångest. Den gör mig så ledsen och ändå njuter jag av sinnesstämningen, jag behöver ledsen musik när jag är ledsen. Glad musik behöver jag när jag är glad, är jag ledsen så tycker jag bara att glad musik är patetisk och vice versa.
Två knäckebröd med leverpastej och ett glas mjölk i ensamheten vid köksbordet, har liksom varit ensam idag.. Fast vi haft folk omkring oss i princip hela dagen. Men ensam med mina tankar och jag har känt mig förvirrad hela dagen. Det slår om så fort.
Nu ska jag i alla fall äta en smörgås till och ta en dusch. Sen ska jag nog gråta över min onda rygg, hyllaa vetekudden ikväll!!

Krypande..

Ja, det är lite oroskänslor i kroppen idag. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Väldigt kallt ute men så snart graderna trampat uppåt så ska vi ta en promenad, men det dröjer nog några timmar än.

9 mars 2013

Det BLEV en deppdag..

Vilket gör mig ännu mer envis och än mindre social.. Ska ta med mig grabbarna ut och sparka på snön en stund. FAN vad jag avskyr vintern!! Längtar efter att få släppa ut kottarna i galonställ och simma i vattenpölar, jag hade gärna också simmat runt i en sunkig vattenpöl då om jag kunde.

När det blir tyst..

Ja, jag älskar att få vara ifred en stund. Men bara då jag känner att det är behagligt.
När det varit lugnt en längre stund, playavsnitten är tittade på och jag bara sitter i tystnaden så börjar jag tänka så förbannat mycket. På dåtid, nutid och framtid..
Ungefär som att jag inte funderat på tusen år för tankarna far omkring som flugor i skallen på mig.
Man behöver rensa ibland men ur såna här stunder kommer det inte mycket vettigt.
För här sitter man med flugtankarna till spraket från brasan och är ändå så tömd på känslor, för sekunden.
När barnen vaknat från sin sovstund och det är full rulle så kommer jag säkert längta tillbaka hit, till flugtankarna. Allt blir ju så skimrande rosa när man tänker tillbaka, fast nu ville jag skriva ner tanken: Det är inte alls så härligt att få det alldeles tyst.
Det är tur att jag snart har barnprat i hela skallen igen! 

13 mars..

Jag kommer uppdatera er ;)

8 mars 2013

Ha ha ha!

Försökte göra ordning bloggen nu när man inte sitter vid en jättetrött dator, MEN jag kunde inte rätta till färgen och få en fin mjuk vårfärg utan istället fick jag hela tiden en hysterisk bajsfärg.. Jag får ordna det här när jag förstår mig på det, ni får visualisera så länge.
Nu ska jag äta en banan och vänta på att klockan ska bli tolv för då tänker jag ge mig iväg till Försäkringskassan, för vad än Toffe säger så tänker jag inte sitta i telefonkö med plats 200 och sedan inte få ut något av samtalet. När de ändå finns i närheten så kan man ju lika gärna få hjälp direkt.

Fredag..

Vaknade med en varm känsla i bröstet efter gårdagen. Sol, dock kallt, och Morgonpasset i P3. Kör dock reprisen idag i väntan på att klockan ska bli tio så att jag kan lyssna på hela programmet från idag. Var ju inte uppe med tuppen och lyssnade.
MÅSTE HA VÅR!! Det gör mig så glad, så otroligt glad. Älskade sol!!

7 mars 2013

Måste minnas..

Måste minnas känslan ikväll.. Magi!!

Än en gång.. NEJ!

Jag har slutat dricka kaffe nästan, det sunkiga snabbkaffet gav ingen effekt på mig.. Kanske var det gammalt? Nu har jag i alla fall tagit med mig kaffe till Miroi och jag tål knappt kaffe längre. Mår inte bra, har hjärtklappning och pirr i hela kroppen. Känner mig SÅ obekväm. Förhoppningsvis går det bort efter att jag fått äta lite lunch, som består av gurka och tomat med Rhode Island-dressing.. Haha! Har ätit frukost, har ätit en banan och druckit kaffe och har med mig en extra banan till eftermiddagen. Men blir nog att hets laga mat när jag kommer hem. Längtar efter spagetti och köttfärssås igen, även fast jag inte vet om magen mår bra idag.
Blir som sagt mycket flams från min sida såna här dagar. Hade tänkt titta på några avsnitt av Hissen, 112, Mia på Grötö och Sveriges mästerkock men jag sitter inte så bra så jag kan vara så oengagerad hela dagen. Dessutom skulle vi ha föreläsning på eftermiddagen.
Har mailat med Högtrycket (arbetsförmedligen i Söderhamn) om de har någon praktikplats som passar mig, hon skulle kolla upp det och återkomma. Skulle ju vara skönt att komma ut på det istället för att sitta här!
NOTE TO SELF: INGET MER KAFFE!!

Du underbara sol!

Sitter och ser solen igen, pirrar i hela min kropp. Ser ut som att det är vindstilla också. Imorgon slutar jag kl 12 och då tänker jag spendera eftermiddagen ute med grabbarna och Toffe om det är fint.
Jag längtar så fruktansvärt till våren, och det bästa är att det förmoderligen är mer vår nere hos mamma än här!! DET ska bli helt underbart!!

Blir lite rädd..

Kollade på telefon, 7 mars stod det.. VAD TUSAN?! Jag har missat några dagar, eller jag har såklart varit här men jag har missat att tiden går så fort.. Får ont i magen av det, VAD HÄNDE? Jag trodde att det stod fel, undrade varför min telefon har ställt om sig. Skrämmande, verkligen! Men det betyder också att 13 mars snart är här.

6 mars 2013

Trodde aldrig jag skulle skriva det..

Men jag har faktiskt en bok.. Man kan nog kalla det dagbok. Känner mig som tio år igen! Skillnaden är väl att jag inte skriver vem jag dansade tryckare med på senaste discot, vem jag var "ihop" med ena dagen och hatade den andra och inte heller vem man fick ett famntag eller kyss av när vi lekte ryska posten. Sånt som var så allvarligt då, nu skriver jag om sånt som är så allvarligt nu. I den skriver jag precis vad jag känner, vilket man gärna hymlar med på en blogg. Kommer förmodligen bli lika fantastiskt att hitta det om 10-11 år som det vat att hitta de gamla dagböckerna.
Men jag tror att det är nyttigt att jag skriver av mig, om så än för mig själv. Jag är en skriv eller pratmänniska men känner väl att det inte känns rätt att prata med någon, därför får pennan ta till.
Dessutom så är det ju sällan man skriver med penna efter att man slutade skolan.
Summan? Jag är glad över att jag skriver!
Från det ena till det andra så har jag sökt två jobb, den ena får jag nog släppa taget om på en gång men det andra är tp och det får vi väl se..
Det ska bli skönt att få åka "hem" lite, ta udden av det jobbiga.
Ska jobba nästa helg och även helgen därpå så det känns skönt.
Nu ska jag fortsätta min lediga dag med att ligga på soffan, i morgonrock trots att kl är ca 10:40, och kolla på Hissen. Ända till klockan två!

Men jag måste ju..

Måste göra om min blogg men ärligt talat så kan jag inte.. För jag vet inte hur man gör. Lite pinsamt att erkänna det.

5 mars 2013

Något som räddar ALLT!

Har precis fått käka lunch, och det var maten jag nästan mådde för dåligt för att uppskatta igår. Spagetti och köttfärssås!! Repriser av Morgonpasset i P3 i örat, älskar när Martina, Hanna och Kodjo kör men det funkar annars också. Idag (gårdagens avsnitt) så är det någon som heter Jörgen, har faktiskt ingen aning om vem det är men han livar upp stämningen.
Så nu har jag fått tag på lite snabbkaffe.. URK men jag måste ha någonting om jag ska orka med resten av den här dagen. Dessutom har jag ett äpple kvar att käka upp, tack och lov. Något jag måste omprioritera de här långa dagarna. Jag står mig inte på oboy på morgonen, lunch och sen äta när jag kommer hem. Måste skärpa mig lite så jag inte får huvudvärk och inte blir sådär jävla dålig som jag blev igår. Ska lyssna klart på morgonpasset som håller på typ två timmar och sen ska jag se om jag kan kolla på Hissen avsnittet som jag inte orkade titta på igår, om man nu kan kolla på kanal5play gratis...

Att komma ihåg..

Det är okej att vara rädd, det är okej att vara livrädd. Jag får inte glömma bort det, det är också okej att prata om det. Inte vara så rädd för att människor i min omgivning ska tycka att jag är löjlig. DET ÄR OKEJ ATT VARA RÄDD, EMMA!

Igen..

Ja, det var dags idag också. Miroi, ditt jävla skit! Men laddade med en varm oboy, (5 jävla spänn!!) ett äpple, Morgonpasset i P3 i lurarna och lite Candy crush. Det är nog fan det enda vettiga jag kan göra på det här JÄKLA stället just nu. Jag e int bitter, men jag vet att jag hade kunnat göra vettigare saker hemma. Som att sova och plocka upp alla miljoner leksaker gång på gång.
Jag önskar att jag hade något vettigt att skriva om, men det har jag tyvärr inte.. Så bättre än såhär blir det inte!

4 mars 2013

Jag är inte bara enkelspårig..

Jag är dubbelspårig, trippelspårig.. Ja, kalla det vad tusan du vill. Men jag kan visst skriva saker flera gånger utan att ens komma ihåg det efteråt.
Nu väntar en vecka på Miroi och det gör ont i hela mig för från stället där jag sitter så har jag perfekt utsikt över hur solen värmen. Helvete!
Har jag nämnt någon gång att jag svär ganska mycket? Det är inte en speciellt bra egenskap, men det ger mig lite större ordförråd.. Vilken bonus? Jag stod i alla fall i köket en dag och fixade, men just vad kommer jag inte ihåg, och blev arg och skrek "röv"! (Mycket moget) Hör då en liten stämma från vardagsrummet som skriker "RÖV".. Något ska jag väl bidra med också, haha!
Eller en annan dag när jag sa något innan vi gick ut om "jävla jacka", när vi sedan ska gå in igen så sa Leon "Bort med jääva jacka".. EHH, vilket misslyckande!
När jag blir arg eller ledsen uttrycker jag mig, och inte alltid på bästa sätt.
När jag blir glad eller lycklig uttrycker jag mig också, och inte heller alltid på ett bra sätt..
Men jag känner att våren kommer med ljus, för att värma upp hela min själ och jag hoppas för guds skull att jag orkar kravla sig ur mörkret som har virat sig runt mig. Att jag orkar tänka lite mer positivt, orkar se framåt och inte vara så rädd och orolig hela tiden. Att det var ljust klockan sju i morse var en bra start, även fast jag ska sitta inne på den här skiten hela veckan.

Bygga upp mig själv, låta små saker i vardagen bygga upp mig, låta stora saker bygga pansar. För hur rädd jag än är, så är det nu åt ett håll vi ska!

Den 21e..

Åker jag ner till mamma, wiiihoo! Grabbarna bus och jag tar tåget från Gävle, dit Toffe skjutsar oss, till Örebro där mamma möter upp oss. Då ska jag passa på att jobba, umgås med Mia som flyr landet i ett halvår och bara vara lite. Vad jag längtar!!

Det närmar sig..

Nio dagar kvar, jag är så otroligt hispig! Och så himla hemlighetsfull, eller hur? Haha

3 mars 2013

Så blandat..

Inför den 13e mars. Vet varken upp eller ner!

Kärlek när den känns som mest!

Vi har gått igenom så mycket, och nästan också ifrån varandra. Tack vare att han var envis så står vi fortfarande tillsammans. Det var inte det att jag inte älskade honom, men jag var så sopslut som människa. Det, barnen och jobba hela sommaren bidrog nog till att det blev nattsvart mellan augusti och september.
Och trots att jag är så arg ibland så jag ser ut som den vibrerande penisringen med röda ögon (hahaha, såna säljer jag) så älskar jag dig, Toffe.
Tänk att jag burit två barn, och såg HELT grotesk ut, och så mycket ångest jag haft för min kropp och så tittar människan på mig som att jag vore hans gåva från himlen. Jag skäms ihjäl ibland när det kommer riktigt välsvarvade tjejer på tv. Här sitter ju jag med mina taxöron, säckiga och randiga mage och bristningar på låren och ändå får han mig att känna att han aldrig skulle byta ut det!
Vi står inför nya utmaningar men med facit i hand så blir livet enklare om vi är tillsammans!
Jag älskar dig och jag vet, även fast vi båda är skeptiska nu, så någon gång i framtiden kommer vi bli man och fru!
En enkel "tillställning" med en stor planka (som jag längtar efter en sån, hahaha) och en jäkla fest med de vi tycker om mest. Någon gång!

Måste bara..

Måste skriva av mig lite.. Hur tänker en del människor??! HUUUR??!
Så, nu ska vi morgonmysa framför barnprogram!

2 mars 2013

Känslan..

Känslan när det pirrar i magen och det känns så bra!
Dessutom så får jag och grabbarna åka "hem" den 21e mars, då ska jag hinna jobba lite och umgås med alla jag saknar så!!